Sök:

Sökresultat:

28 Uppsatser om Eftersatta bestånd och konfliktbestånd - Sida 1 av 2

Skötsel av ekholmar och eftersatta ekbestånd på låga boniteter : en fallstudie

This case study is made on assignment of Södra, region Öst, as a part of a campaign promoting more active management of the oak forests in the region. Hardwood trees of good quality, especially oak, has a high value due to that the sawn material is highly estimated by the market. It is important that the Swedish oak forests are managed in a proper way in order to meet the future demand. Södra has therefore decided to increase the focus on oak in the Kalmar region and they would like to find out if continues cover forestry (CCF) under certain conditions can be an appropriate management model. The motive is to make use of the existing oak forests more efficient, not just considering well managed forests but also the more neglected oak forests, on poorer soils. Thus, the objective for this study is to examine if CCF is appropriate method in the three stand types; broadleaved mixtures oak forest, oak islet, and oak/spruce forest. Existing management models were surveyed in the literature.

Teknikutveckling av aggregat för kontinuerligt ackumulerande skörd i unga skogar

Examensarbetet är en kollaboration mellan Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Sveaskog AB. Det övergripande målet var att utveckla och verifiera en mekanisk lösning för kontinuerlig skörd i klena bestånd. Skogsvård och skogsbränsleuttag som en kombinerad lösning pekar på en minskad röjningskostnad för eftersatta bestånd. År 2009 fanns det cirka en miljon hektar eftersatta bestånd i Sverige, och med det potential att hämta stora mängder skogsbränsle. Ett första uttag på 64 TWh för att senare kunna ge ett årligt uttag på 5-10 TWh.

Hur vill föräldrarna samarbeta med skolan ?

 Den här uppsatsen är resultatet av en kvalitativ studie med syftet att granska, analysera och diskutera förutsättningarna för livskvalitet på särskilda boenden för äldre, ett eftersatt forskningsområde år 2009. De frågor som jag ville besvara var vilka tillvägagångssätt som användes för att skapa livskvalitet samt hur det arbetet kunde förstås ur ett individperspektiv. Utgångspunkten var en filosofisk livskvalitetsteori med objektiva dimensioner. Jag valde att vända mig till särskilda boenden med somatisk inriktning och metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom äldreomsorgen i tre utvalda kommuner. Resultatet visade, bland annat, att de flesta av boendena arbetade aktivt med att förbättra det sociala innehållet, mycket tack vare regeringens stimulansbidrag.

Skogsbränsleuttag vid förstagallring och dess påverkan på beståndsutveckling : simulering i Heureka med olika skötselprogram

Stands where pre commercial thinning has been ignored or inadequate often tend to have high stem density and low average diameter when they reach heights of thinning. In such stands, it can often be expensive to do a conventional pulpwood harvest as a first thinning. This study investigates the development of the stands and the economic outcome of forest fuel extraction, or a combined harvest as alternatives to the ordinary pulpwood harvest. Simulations in Heureka StandWise were performed for two thin and dense stands, which were constructed by data from the Swedish National Forest Inventory. The simulations show that the extraction of forest fuel in first thinning at an early stage can provide higher net revenue compared to conventional pulpwood harvest at the same time or later.

Säker konstruktion och hantering av lösenord

De senaste åren har visat på en kraftig ökning av IT-brott. Dåligt valda lösenord har varit en av anledningarna till att verksamheter har haft svårt att skydda sin information mot intrång av obehöriga personer. Undersökningen visade i vilken grad användare, system och systemansvariga uppfyllde teorins krav gällande lösenordskonstruktion och dess hantering. Vidare lyfte undersökningen fram de bakomliggande faktorer som har påverkat detta. Undersökningen genomfördes i tre verksamheter med hjälp av enkäter och intervjuer.

Bredband till alla : en teknikinventering

Sveriges regering lade den 28 mars 2000 sin proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla. En av propositionens huvudinriktningar är att alla företag och hushåll skall kunna ha möjlighet att ansluta till ett rikstäckande datanät med bredbandskapacitet.Regeringen är medveten om att glesbygdsområden och landsorten, dvs områden utanför själva kommunernas stadskärnor, är eftersatta vad gäller tekniktillgänglighet, men specificerar inte hur och med vilken teknik dessa områden skall ?vävas? in i nätverket.Detta arbete beskriver de övergripande tekniker som finns idag och som är under utveckling, varvid två huvudgrupper kan urskiljas; trådburen respektive trådlös kommunikation. Inom dessa huvudgrupper finns ett antal olika tekniker som beroende på bl a standarder, kapacitetskrav, avstånd och antal anslutna användare kan användas i olika sammanhang.Arbetets slutsatser är att det inte finns någon generell lösning på problemet med att ansluta en kommuns ytterområden till stadsnätet, utan varje situation är unik och får bedömas var för sig. Därmed presenteras ett förslag till stöd vid beslutet att välja teknik..

IT-stöd för mikroföretag inom tjänstesektorn Hur frisörbranschen kan använda sig av IT för att stödja sin verksamhet

Studier har visat att mikroföretag inom tjänstesektorn ofta är ganska eftersatta i sin ITanvändningi förhållande till större företag. Vi ser därför ett behov av att undersöka hurIT kan användas för att stödja mikroföretag inom tjänstesektorn.Vi har genom induktivt arbete utfört fem intervjuer för att undersöka hur IT kananvändas för att stödja arbetet inom mikroföretag i tjänstesektorn, där vi valt att titta påfrisörbranschen som exempel. Utifrån det resultat vi samlat in har vi utvecklat en ITbaseradsystemprototyp i nära samarbete med salongerna. Vårt syfte med prototypenhar varit att utvärdera huruvida de designförslag som vi framställde täckte deras ITbehov.Genom att utvärdera vår prototyp, ihop med slutanvändare, har vi fått utvärdefull information som hjälpt till att designa en IT?lösning som i hög grad stödjerderas arbetssituation.Vår studie pekar på att de befintliga systemen inom frisörbranschen idag inte är såanvändbara som de skulle kunna vara.

Inte bara sitta och vara : en studie om att skapa livskvalitet på särskilda boenden för äldre

 Den här uppsatsen är resultatet av en kvalitativ studie med syftet att granska, analysera och diskutera förutsättningarna för livskvalitet på särskilda boenden för äldre, ett eftersatt forskningsområde år 2009. De frågor som jag ville besvara var vilka tillvägagångssätt som användes för att skapa livskvalitet samt hur det arbetet kunde förstås ur ett individperspektiv. Utgångspunkten var en filosofisk livskvalitetsteori med objektiva dimensioner. Jag valde att vända mig till särskilda boenden med somatisk inriktning och metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom äldreomsorgen i tre utvalda kommuner. Resultatet visade, bland annat, att de flesta av boendena arbetade aktivt med att förbättra det sociala innehållet, mycket tack vare regeringens stimulansbidrag.

Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB

Produktkalkyler används som beslutsunderlag för beslut på både kort och lång sikt. Långsiktiga beslut handlar om långsiktig lönsamhet och vilka produkter man ska tillverka samt till vilket pris de ska säljas på lång sikt. Kortsiktiga beslut tas beroende på lönsamhet på kort sikt eller vilken produktmix som ska tillverkas på kortare sikt. Det finns ett flertal olika metoder för produktkalkylering och de två vanligast förekommande kalkylerna är av självkostnads- och bidragstyp.Bemanningsföretaget AB, med verksamhet inom verkstad, industri och lager har under de senaste åren präglats av en stark utveckling. Lönsamhetsanalyser och liknande har dock hela tiden varit eftersatta varför man har velat utreda hur lönsamheten bland kunder och verksamhetsområden egentligen ser ut.

Utvecklingsprinciper för eftersatta naturlika dungar och ridåer

Nature-like plantations are areas that, by today?s maintenance procedure usually gains low prioritiy and are forgotten. Most nature-like plantations are currently disadvantaged and have in many cases grown up and formed dense,impenetrable and brushwoody green volumes. These green volumes is rarely used, but usually only fills out gap surfaces. With proper care nature-like plantations can become health promoting environments in the increasinglyhardened urban environments.How vegetation systems work and how trees and shrubs interact is dependent on many factors.

Högstadieskolgårdar : riktlinjer för planering och projektering

Inga riklinjer från statligt håll finns för Sveriges skolors skolgårdar. De kan vara hur små eller storasom helst och de kan vara hur innehållsrika eller innehållslösa som helst eller inte ens existera.Högstadieskolor är ett relativt outforskat ämne som inte har getts något stort utrymme i forskningom elever och deras skolgårdar. Deras utemiljö bör dock inte vara mindre viktig för det och justskolgårdar är en av Sveriges mest eftersatta utemiljöer. För att skolan ska kunna ge en fysisk miljösom är stimulerande för lärande och utveckling och som främjar fysisk aktivitet krävs det engenomtänkt planering av den i både skola och på skolgården. Skolgården har tidigare reglerats frånstatligt håll och det har påverkat skolgårdarnas utseende genom tiden.

?Vi kan ses hemma hos mig!? : ett gestaltningsförslag på en bostadsgård för studenter i kvarteret Hamberg i Uppsala

En bostadsgård är ett viktigt uterum för de som bor i lägenhet. Saknar man en egen trädgård kan bostadsgården bidra med kvalitéer som är svåra att uppnå någon annanstans. Frisk luft, växlighet och rekreation nära bostaden är värdefullt för många människor. Trots detta är bostadsgårdar ofta nedprioriterade och eftersatta. I min undersökning har jag funnit att i studentområden så finns det inga undersökningar om vad studenter vill använda sin bostadsgård till.

STIMPROCESSEN : En fallstudie av STIM och dess insamlings- och fördelningsverksamhet

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur STIM:s insamlings- och fördelningsregler ser ut och ta reda på varför det är på det sättet, samt att undersöka ifall det finns några brister och hur de i sådant fall kan åtgärdas.För att få fram orsaken till utformningen av de insamlings- och fördelningsregler STIM använder har vi valt en kvalitativ studie där vi intervjuat STIM. Vi har även intervjuat olika aktörer, exempelvis musikförlag, som har kontakt med STIM, för att belysa eventuella brister. Totalt har vi gjort sju intervjuer. Vi har dessutom använt sekundära källor så som årsredovisning och material från STIM:s hemsida till beskrivandet av insamlings- och fördelningsreglerna.STIM:s insamlings- och fördelningsregler är utformade av styrelsen och baseras på olika faktorer. Bland annat har STIM krav från upphovsrättssällskap i världen att hålla sina administrativa kostnader nere.

Munvård: Den eftersatta munvårdsaktiviteten

Vår allmänna litteraturöversikt baserades på artiklar avseende munvården hos äldre eller patienter som är beroende av hjälp. Dålig munhälsa kan leda till lidande och olika sjukdomstillstånd. Sjuksköterskors ansvarsområde omfattar munhälsan; de visade sig väl medvetna om dess inverkan på patientens livskvalitet. Undersökningarna visar olika brister: bristfälliga kunskaper hos vårdpersonalen, brister i vårdrutinerna samt tidsbrist. Vårdarnas motvilja och osäkerhet om patientens integritet och vårdtagarnas egna ointresse ända intill våldsamt motstånd bidrar till svårigheter.

Produktivitet vid selektiv mekaniserad bioenergiröjning av eftersatta röjningsbestånd :

In Sweden, harvesting pre-commercial thinning (PCT) stems for energy purposes is a interesting way of financing the high cost of preparing dense stands for a profitable first conventional thinning. This concept can be labelled bioenergy thinning. The aim of this study was to quantify the productivity of a Vimek 404R light harvester with an accumulating Naarva-Grip cutting head during the bioenergy thinning of a self-regenerated stand west of Sunnansjö in Dalarna. The stand was birch-dominated, contained 15 371 stems/ha, and measured on average 4,6 cm Dbh and 7 m tall. Even though the driver was well experienced with the machine, the stand in question was the first one that he ever thinned in this manner. Nevertheless, the driver strived to accumulate as many stems as possible during each crane cycle and chose to cut taller stems in half so as to make the handling and forwarding of the harvested stems easier.

1 Nästa sida ->